onsdag 6 november 2013

Minnen

Den första souveniren tog han från sitt tredje offer. Det grämde honom att han inte började samla tidigare. Han saknade något från de första två. Något som gjorde dem klara i minnet. Souvenirerna förvarande han i en låda i den gamla byrån. Han tog upp en tröja och begravde sitt ansikte i den. Minnena slog nästan omkull honom. Det var som att spela upp en film. Allt var hans nu. Tröjorna, skorna, byxorna, mössorna. Alla tillhörde de honom och här skulle ingen hitta dom. På landstället hade han alltid fått vara ifred. Här kunde han slappna av och bara minnas. Han drog ett djupt andetag i tröjan och filmen började åter rulla. Han skulle precis komma till den bästa biten när någon knackade på dörren. Hjärtslagen. Han brukar aldrig bli störd här ute. Aldrig.

4 kommentarer:

  1. På något sätt hoppas jag att vederbörande har något annat "intresse" än det jag tror den har. Bra skrivet.

    SvaraRadera
  2. Lååång micronovell idag. Fantasieggande också. Bra.

    SvaraRadera