svarta prickar
molnen har lagt sig
min tomma blick klar
det är först när jag klättrar
upp för stegen
mina ögon tåras
svarta prickar
ett mönster jag aldrig sett
där uppe
är jag den störste
cigarettfimpen slocknar på vägen ner
färgen på mina händer
döljer mina sår
mina hålrum
när de ropar på mig
kan jag inte längre höra
inte längre se
bara känna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar