Om det ändå inte gått så fort. Jag vet inte vart jag varit. Har jag levt det som heter ett liv.
Har jag gjort det som de säger att jag ska göra. Har jag gjort det jag vill göra.
Nu är nuet. Då har aldrig varit.
Han stod i snön. Brukade den falla så hårt? Brukade den tala?
Lycka är det som varit och det som kommer. De säger att jag bara lever en gång. Jag skriker.
fredag 30 januari 2015
Är det nu? (Skrivpuff: Tidsrymd)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
För mig hade de tre första raderna räckt - starka!
SvaraRaderaVackert och känslosamt!
SvaraRaderaExistensiellt. Gillar meningen med lycka.
SvaraRaderaHåller med Birgitta.
SvaraRaderaJa, lever man som man själv vill, som andra vill eller "inte alls", det är frågan. Kan relatera till känslan "gick det så här fort?" som ju står i stark kontrast till barn-/ungdomens känsla av evigt eller oändligt liv. Bra.
SvaraRadera