Stenen ska krossa allt det som betydder något. Allt det som hon byggt upp och raserat så många gånger.
Handen känns kall efteråt. Som om livet slitits från den under en tiondels sekund. Som om det flytt under en kort blixt av fria känslor. Rummet är inte det samma som det nyss var. Det finns något annat. Bortsett från allt det trasiga. Bortom de tomma tangenterna som regnat likt hungriga dammråttor. Det finns något som är på riktigt.
Hon går fram mot fönstret och drar fingret längst med sprickan. Kråkan som talat till henne de senaste dagarna ser henne i ögonen. Hon är allt han har. Det vet hon.
Om alla fåglar kan flyga, varför kan inte hon?
En man med författarambitioner. Skriver vad jag har valt att kalla "micronoveller". Dels för att utveckla min kreativitet, dels för att utveckla mitt skrivande. Texterna är utformade så att du och jag får fantisera fritt. Hur har allt börjar? Hur ska det sluta? Varför?
tisdag 3 februari 2015
Kråkslott, Del 2 (Skrivpuff: Sten)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Älskar kråkans viktiga roll i texten.
SvaraRaderaLåter som hon har problem....det svider i mitt hjärta.
SvaraRaderaSäger som Ellinor :)
SvaraRadera