Den fräna stanken från soporna gör henne illa mående. Hon förstår inte hur de klarar av att somna om nätterna. Men på något sätt lyckas de. Hennes bror ligger tätt intill. Han är bara fem år. Hon är bara åtta.
Flickan låter sin hand glida genom sin brors hår. Vi är inte värda det här, tänker hon.
Frukosten har hon gömt noga under några gamla trasor bredvid sig. Det förvånar henne att folk kan kasta bort nästan en halv limpa. Men tur är väl det.
"Dags att vakna" säger hon tyst och lägger sin hand på broderns axel. Han andas tungt några gånger innan han slår upp ögonen.
"God morgon" säger hon och försöker le.
onsdag 10 december 2014
Tillsammans
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bra skrivet!
SvaraRaderaDe är väl värda något bättre. Bra.
SvaraRaderaBra skrivet.
SvaraRaderaBra skrivet om något som faktiskt sker hjärtskärande i verkligheten, om än kanske mer sällan i vårat land.
SvaraRaderaLevande. Gör ont.
SvaraRaderaText som berör. Ger perspektiv. Lär oss uppskatta det vi har.
SvaraRaderaVill du ha konkret feedback? Jag tycker texten är gripande och bra,.
SvaraRaderaDen kanske kan göras ännu bättre. T.ex. "Han är bara sex år, hon hela åtta"
Hon tänker knappast "Vi är inte värda det här". Hitta på något annat. T.ex. "Hoppas någon kommer" eller mer skrämmande "hoppas inte någon kommer"