fredag 8 november 2013

Instängd

Han tittade sig i den skitiga spegeln. Han behövde verkligen klippa sig. Raka sig också för den delen. Hur länge hade han varit instängd nu? En månad? Två månader? Han visste inte. Boken bredvid madrassen hade han läst tre gånger. Den blev inte bättre, snarare sämre. Han kunde fortfarande höra fotsteg utanför dörren. Men han brydde sig inte längre om att slå på dörren. Ibland längtade han efter stunderna då De kom in för att misshandlade honom. Då kände han sig inte ensam.

3 kommentarer:

  1. Ibland är ovälkomna besök bättre än inga alls. Otäck historia.

    Kanske för många "sig" där i början, i första raden.

    SvaraRadera