Aldrig tillbaka

Han hade inte känt det på länge. En sådan avsky. Han var rädd för sig själv. Det blossade upp från ingenstans. Ilskan. Nu hade det hänt igen. Värre den här gången. Han hade gjort oförlåtliga saker. Slagit. Dödat. Paniken växte i bröstet. Vad skulle han göra med kroppen? Den låg så stilla på golvet. Läpparna var fortfarande lysande röda. Håret över ena ögat. Nästan som om hon sov. Han hatade sig själv. När bilen gled ut på isen visste han inte om han skulle klara av det. Kylan bet honom i kinderna när han släpande henne mot vaken. Kanske borde han hoppa i istället. Försvinna. Hon gled ljudlöst. Vattnets mörker slukade henne. Ingen fick veta vad som hänt. Han skulle aldrig tillbaka till fängelset.