Vintertid

Vinterlandskapet krävde sin uppmärksamhet. Glimrande vacker för vissa. Isande obehaglig för andra.
"Vintern kom som en käftsmäll i år" sa mannen i förarsätet.
"Det är vackert" sa kvinnan bredvid honom. "Har du sett något så vackert?" kvinnan vände blicken mot baksätet.
"Du behöver inte vara rädd för oss" sa mannen och vinklade backspegeln för att kunna se pojken i baksätet.
"Nej inte behöver du vara rädd för oss" sa kvinnan och log varmt.
"Vill du ha en chokladbit" sa mannen med blicken i backspegeln. "Ge honom en chokladbit Marie. Alla pojkar tycker om choklad".
"Det är klart att han ska ha en chokladbit" sa kvinnan och böjde sig fram efter sin väska. Hon öppnade den och började leta. Handklovarna kändes kalla när hon lyfte undan dom. Hon älskade verkligen sina handklovar. Den nakna kniven tryckte hon tillbaka in i knivslidan. "Jag vet att jag har en chokladbit här någonstans" sa hon och skrattade. "Här är den" sa hon triumferande och räckte bak den mot pojken. "Oss behöver du inte vara rädd för lilla vännen" sa hon och lättade på pojkens munkavel.