måndag 17 februari 2014

Inga undantag

"Inga undantag" sa fröken och titta på honom över glasögonbågarna. Hon visste hur svårt han tyckte att det var. Men hon brydde sig faktiskt inte. Alla skulle läsa högt inför klassen. Alla. Inga undantag.
"Se så. Skynda på och kom fram här. Klockan tickar. Ni vill väll inte stanna över tiden va? Kom igen" fröken tittade på klockan och sedan på honom. Hon tvingade fram ett leende. Så falskt att det gjorde ont i honom. Så fort han skulle ställa sig där framme skulle de börja fnissa. Det visste han. För det gjorde de alltid. Paniken smög sig inte på. Den slog honom i bröstet  som ett knytnävsslag. 
"Men kom igen nu" sa fröken irriterat. "Alla väntar".

6 kommentarer:

  1. Svart pedagogik. Hur tänkte man där egentligen. Jag känner med den stackars killen.

    SvaraRadera
  2. Det är bättre nu. Ibland i alla fall!

    SvaraRadera
  3. Fy vilken situation! Tyvärr alltför vanlig.
    Bra!
    http://foto.rudenius.se/?p=2891

    SvaraRadera